Hur gör jag för att rekommendera en lämplig portfölj?

Daniel Eriksson, ansvarig för regelefterlevnad på Espiria och Hjerta Invest betonar vikten av en helhetsbild på kundens behov för att ta reda på rätt risknivå.

Investeringsrådgivarens uppgift är att kartlägga kundens behov, mål och egenskaper för att sedan kunna rekommendera investeringar till kunden. Det är enbart lämpliga instrument som får rekommenderas. Rådgivaren måste också avråda från lösningar som inte är lämpliga. Men vad är då lämpliga finansiella instrument? Eller olämpliga?

Det går inte att svara på frågan vilka specifika finansiella instrument som är lämpliga eftersom de sannolikt är olika för varje individuell kund. Däremot är det möjligt att förstå hur investeringsrådgivaren ska arbeta för att komma fram till svaret.

Kundens behov, målsättningar och egenskaper ska utredas mot bakgrund av kundens situation. Slutresultatet av utredningen är att bestämma vilken risknivå och investeringshorisont som kunden bör söka. Risknivån styrs framförallt av vilken förmåga kunden har att klara av att förlora sitt kapital, både vid investeringshorisonten men också på vägen dit. Om större förluster inte är acceptabla måste risknivån minskas. Risknivån får aldrig ökas i jakt på högre avkastning om det innebär att kunden inte kommer att kunna klara de förluster som kan komma att uppstå.

Risknivån och investeringshorisonten ska styra de allokeringar som rådgivaren föreslår. Med allokering menas den grova inriktningen på de finansiella instrumenten, exempelvis att kunden bör vara exponerad mot 30% lång ränterisk, 50% globala aktier och 20% tillväxtmarknader. Allokeringen är viktig i sig eftersom den till stor del styr vilka finansiella instrument som kan komma ifråga för placeringarna. Det finns undersökningar som visar att risknivån via allokeringen är den enskilt viktigaste faktorn för en portföljs avkastning över längre tid.

"Det finns undersökningar som visar att risknivån via allokeringen är den enskilt viktigaste faktorn för en portföljs avkastning över längre tid."

Här är det också på sin plats att bedöma kundens kunskaper, erfarenheter och intresse för att kunna förstå hur aktiv kunden kommer att vara för att själv förvalta sina placeringar. Det är troligen inte lämpligt för en kund utan förmåga eller intresse av att sköta sina placeringar att få en rekommendation om högriskprodukter som gör att allokeringen inom en snar framtid inte längre stämmer eftersom de olika tillgångsslagen snabbt utvecklats i olika takt.

Men hur är det möjligt att rekommendera exempelvis en fondportfölj som lämplig, utan att varje vecka titta till portföljen och bedöma om någon investering ska bytas ut?

Det går naturligtvis inte eftersom det tar orimligt mycket tid. Om det dessutom skulle inträffa en större marknadsrörelse blir det omöjligt att hinna med att göra alla de analyser som krävs på individuell nivå.

Om en kund bör ha sina investeringar i motsvarigheten till KIID-risk 4, bör placeringarna ske i en fond där denna risknivå uppfylls. Om fonden i efterhand minskat sin risk till 3 eller ökat sin risk till 5, har rekommendationen om den specifika fonden inte fungerat eftersom fonden inte uppfyllde kundens behov, mål och egenskaper. Det är inte osannolikt att kunder i detta fall kommer att bli missnöjda och söka andra rådgivare.

Vad är fördelen med Espirias fonder?

Fonderna som Espiria tillhandahåller är riskstyrda, vilket betyder att risken håller sig inom ett förutbestämt intervall och strävar mot en definierad målrisk som skiljer sig mellan fonderna. Över tid anpassas allokeringen strategiskt utifrån den långsiktiga riskstyrningen och taktiskt för att ta tillvara på möjligheter som dyker upp i omvärlden, så att varje fonds målrisk nås över tid. Det ger rådgivaren och kunden mer förutsägbarhet kring risknivån i fondsparandet, dvs betydligt lägre sannolikhet för att den risknivå som rådgivaren rekommenderat inte längre stämmer med den faktiska risken i de valda fonderna.

Om hälften av kapitalet har risk 3 och den andra hälften risk 5, har portföljen riskkategori 4?

Nej, det är inte samma sak att rekommendera att hälften av kapitalet ska placeras i en fond med risknivå 5 och andra hälften i en fond med risknivå 3, som att rekommendera att allt kapital placeras i en fond med risknivå 4. Det senare är en bättre rekommendation, i alla fall om fonden är riskstyrd och håller sig inom den förutbestämda riskintervallet. Använd helst enbart fonder från rätt riskklass.

 

^{Referens: http://www.mangustarisk.com/doc/pdf/Does_Asset_Allocation_Explain_40_90_100_Performance.pdf}