Världsekonomin har sedan decennieskiftet gått igenom en mängd chocker och utmaningar, från pandemi till efterföljande flaskhalsar i den globala leverantörskedjan, krig i Ukraina, energikris i Europa, en global inflationschock och en rekordstor åtstramning från ledande centralbanker. Var och en av dessa har skapat osäkerhet och börsvolatilitet, påverkat konsumtionsmönster och minskat förutsägbarheten i den ekonomiska utvecklingen. Under 2023 såg vi däremot tecken på en normalisering, särskilt sett till en kraftigt avtagande inflation, och förutsättningarna för att 2024 blir ett ”normalt” år ser allt bättre ut.
Inflation är fortfarande något hög men närmar sig centralbankernas mål på 2 procent, och de stora drivkrafterna för kärninflationen har bromsat in. Vi ser också att konsumenter blivit alltmer försiktiga och undviker större inköp, även i USA som under 2023 uppvisat en oväntat stor motståndskraft, och många industribolag har börjat ge indikationer om en svagare orderingång. Inbromsningen återspeglas i Internationella valutafondens (IMF) prognoser för nästa år som indikerar en tillväxt på 1,2% för Eurozonen och 1,5% för USA.
Mot denna bakgrund är det svårt att se att inflationen accelererar igen, särskilt då återöppningseffekten från Kina uteblivit med låg inhemsk efterfrågan, och exporten av ”deflation” är förhållandevis stor. Detta gör att centralbankernas agerande väntas bli mer balanserat framöver, från full inflationsbekämpning till att också undvika en alltför svag ekonomi. Detta innebär att vi sannolikt nått slutet av räntehöjningscykeln. Räntesänkningar kan dock dröja och är avhängigt utvecklingen på arbetsmarknaden och motståndskraften bland företag. Fortsätter den globala ekonomin att takta på finns inga tydliga skäl att alltför snabbt sänka räntan, snarare ser vi i ett sådant scenario att centralbankerna förblir ”hökaktiga” i sina uttalanden så att inte börsen går händelserna i förväg. Accelererar däremot inbromsningen har den lägre inflationstakten nu medfört ett större utrymme för centralbanker att agera stödjande, och ser vi till marknadsprissättning är det senare fallet inte osannolikt.
De geopolitiska risker som präglat 2023, såsom spänningar mellan USA och Kina, kriget i Ukraina och konflikten i Mellanöstern, kommer att fortsätta in i 2024. De senaste månaderna har emellertid präglats av stabilisering snarare än eskalering, vilket är ett gott tecken. Det amerikanska presidentvalet kommande november, med en potentiell kamp mellan Joe Biden och Donald Trump, samt valet i Taiwan i januari, blir viktiga händelser att följa för att förstå hur globala relationer kan komma att utvecklas.
En ekonomisk miljö som kännetecknas av måttlig tillväxt och en inflation som ligger nära det uppsatta målet, skapar generellt sett en gynnsam situation för riskfyllda tillgångar. I denna kontext tenderar marknaden att fokusera mer på grundläggande faktorer än på makroekonomiska överväganden. Detta innebär att starka affärsmodeller blir avgörande för att uppnå en framgångsrik försäljningstillväxt.
Utblick - Globala aktier
Aktiemarknaden har utvecklats väl under 2023, där USA visat vägen i positiv bemärkelse medan Europa halkat efter. Störst uppsida har vi sett bland ledande amerikanska teknikbolag, mycket tack vare stark lönsamhet och ett positivt sentiment givet den uppenbara kopplingen till AI-trenden. Mindre bolag har gått relativt svagt och särskilt de företag/aktier med hållbara förtecken. Centralt för många bolag har varit lagernormalisering och var i den ekonomiska cykeln varje enskilt bolag befinner sig. Under pandemin förändrades konsumentbeteendet i en omfattning som ledde till överestimering av framtida försäljning i många fall. Detta har skapat utmaningar när efterfrågan nu återgår till normala nivåer. Bolag som är i ett tidigt skede av lagernormalisering har generellt pressats, medan de som tagit sig igenom detta nu utvecklas bättre.
2024 väntar vi oss att överutbudet från höga lagernivåer faller bort och att efterfrågan i fler sektorer återgår till trend, vilket bör understödja utvecklingen i cykliska segment, inom både industri- och konsumentbolag. Stabiliseras inflationen inom målområdet ser vi även goda förutsättningar för att bolag som pressats av finansieringsoro kan återhämta sig, såsom fastighets- och kraftbolag. För teknikbolagen är de underliggande trenderna stabila och vi räknar med en fortsatt stark tillväxt, men aktievärderingar sticker ut i överkant vilket kan skapa viss motvind. För övriga sektorer, och särskilt Europa, är värderingarna i linje med eller under historiskt snitt, och bedöms därmed i alla fall inte påverka utvecklingen negativt. Sammantaget finns förutsättningarna för ett normalt börsår sett till förväntad avkastning.
Utblick - Nordiska räntor
Likt aktier har räntemarknaden sett en god utveckling under året, där fallande inflation medfört en sidledes rörelse i långräntor, samtidigt som höga styrräntor och riskpremier gett tillgångsslaget en god förräntningstakt på omkring 5–10 procent för företagsobligationer. Inbromsningen i ekonomin har heller inte fått något påtagligt avtryck i antal konkurser för bolag aktiva på obligationsmarknaden, även om fastighetsbolag varit pressade. I de senare har vi däremot sett viss stabilisering, i takt med att bolag genomfört transaktioner eller tagit in eget kapital för att minska den finansiella risken.
Inför 2024 noterar vi att prissättningen fortfarande återspeglar ett tämligen svagt scenario, vilket ger goda förutsättningar till positiv avkastning för företagsobligationer utställda av bolag med starka erbjudanden och brett handlingsutrymme. Fastighetsbolagen kan överraska positivt, även om den finansiella risken i de mest utsatta bolagen är fortsatt hög. Givet en fallande inflation och en begränsad ekonomisk tillväxt ser vi endast en mindre risk för stigande långräntor. Detta gör att vi ser bredare möjligheter för avkastning nästa år jämfört med 2023, där vi fortfarande föredrar företagsobligationer i gränslandet mellan Investment Grade och High Yield med korta löptider och höga kuponger, men ser ett värde även i något längre obligationer som kan bidra till att balansera portföljrisken.
Sammanfattning
Trots dämpade ekonomiska förutsättningar ser vi goda investeringsmöjligheter för 2024, med en återgång till en ”normal” värld som den stora drivkraften, med ett allt mindre fokus på inflation. Vi noterar osäkerheten i ränteutvecklingen, men tar en pragmatisk vy i att högre räntor sannolikt kvarstår enbart om ekonomin utvecklas väl, medan fallande räntor snarare är en följd av en tydligare inbromsning. I det tidigare fallet bör cykliska bolag och värdebolag se en bättre utveckling, medan det senare fallet bör understödja räntekänsliga bolag och de med strukturell tillväxt, exempelvis teknikbolag, delvis genom högre värderingar. Marknaden kan därför väntas agera känslostyrt och hoppa mellan olika sektorer baserat på vilket utfall data pekar på, vilket kan bidra till volatilitet. Vi vidhåller därmed vårt fokus på en balanserad exponering över sektorer med investeringar i globala kvalitetsbolag exponerade mot innovation och hållbarhet. Vi ser också ett robust komplement i räntemarknaden, där den förväntade avkastningen kvarstår på en god nivå.
Dela
