Espiria Marknadsutsikter för 2026

Den reala ekonomin har haft en trevande utveckling under året som gått. Geopolitiska beslut, inte minst de amerikanska importtullarna, har haft en tydligt dämpande effekt på tillväxten. Samtidigt är inflationen under kontroll, i såväl USA som i Europa och Norden, även om nivåerna skiljer sig åt mellan regionerna. Korträntorna har också kommit ned och vi har sett en gradvis normalisering av räntekurvan både i USA och Europa. 

En tydlig effekt av handelshinder och flera år av alltför stora budgetunderskott i USA är att dollarn har försvagats väsentligt. Samtidigt har den svenska kronan stärkts, i första hand mot dollarn, men även mot i stort sett samtliga större valutor.

Råvarupriser tenderar ofta att stiga när dollarn försvagas, så även i denna konjunkturcykel. Ett undantag är oljepriset, där en svagare global konjunktur med lägre transportvolymer och ett överutbud av olja från OPEC-länderna har pressat oljepriserna nedåt. De stora investeringarna inom försvarssektorn, infrastrukturen och datacenter har medfört särskilt hög efterfrågan på basmetaller, vilket också avspeglats i stigande priser.

I USA har inflationstakten fallit tillbaka och ligger i dagsläget kring 3 procent mätt i årstakt. Även om detta överstiger det långsiktiga inflationsmålet väger centralbanken in flera faktorer – såsom tillväxt och sysselsättning – när styrräntan ska bestämmas. Detta har också bidragit till att den amerikanska korträntan i december 2025 ligger på en relativt hög nivå, 3,5–3,75 procent. För 2026 är förväntansbilden att tillväxten kommer att ligga på 2,1 procent (IMF:s prognos), vilket är marginellt högre än det förväntade utfallet för 2025 på 2,0 procent.

I Europa (euroområdet) ligger inflationstakten i linje med ECB:s (Europeiska centralbankens) inflationsmål om 2,0 procent. Även styrräntan ligger på 2,0 procent. Europa, och särskilt euroområdet, lider av svag produktivitetsutveckling och en låg befolkningstillväxt. Detta återspeglas i en låg ekonomisk tillväxt, som enligt IMF:s prognos väntas uppgå till 1,0 procent under 2026. 

I Sverige har Riksbanken sänkt styrräntan till 1,75 procent (december 2025). Inflationstakten på 2,1 procent ligger i nivå med Riksbankens långsiktiga mål om 2 procent. Räntekurvan har successivt normaliserats under de senaste två åren. Tillväxten är på väg uppåt, dels tack vare en låg kortränta, dels genom en expansiv finanspolitik. Enligt IMF:s prognos väntas tillväxten landa på 1,3 procent under 2026, vilket är något högre än i euroområdet.

Utblick - aktier

Under året som gått har börserna återigen utvecklats starkt, betydligt bättre än hur förväntningarna såg ut vid förra årsskiftet. I lokala valutor har S&P 500 stigit med 16 procent, men i svenska kronor är avkastningen -1 procent till följd av den stärkta kronan. Japanska Nikkei 225 är upp 29 procent (i yen), medan Eurostoxx 600 (i euro) har stigit 13 procent; omräknat till svenska kronor motsvarar detta uppgångar på 9 respektive 7 procent.

De största teknologiföretagen, där amerikanska bolag dominerar, hade återigen en mycket positiv period, drivet av stark tillväxt genom hela ekosystemet kring investeringar i datacenter. De tio största bolagen i S&P 500 utgör nu hela 40 procent av det totala börsvärdet. I USA har sektorerna IT och kommunikation utvecklats särskilt väl, men även finanssektorn har haft en tydlig positiv trend. Västeuropa har en mer blandad utveckling, framför allt då teknologibolagen utgör en betydligt mindre andel av den totala marknaden. Här är det finanssektorn som utvecklats bäst.

Bolag utan tydliga strukturella drivkrafter kopplade till teknologisk utveckling har generellt haft låg försäljningstillväxt, oavsett sektor, och i flera fall en svagare aktieutveckling. Företag med tydligt marknadsledarskap och ett erbjudande med bevisad tillväxt har premierats på börserna. Dessa bolag återfinns främst i sektorerna IT och kommunikation, men även delvis inom industri och konsumentvaror. 

För sektorn Hälsovård är utvecklingsbilden mer komplex, eftersom framtida försäljning avgörs av regulatoriska godkännanden, patentlöptider och framgångsrik innovation. Här styrs värderingen i stor utsträckning av förväntad framgång och förutsägbarheten kring denna.

Makroekonomiska faktorer talar för att 2026 blir ett år av måttlig tillväxt i ett relativt tidigt skede av återhämtningen, vilket sakta men säkert bidrar till stigande vinster i företagen oavsett sektor. Tidigt cykliska bolag bör gynnas först, även om faktorer som importtullar kan störa bilden och sätta press på marginalerna. Ett exempel är bilindustrin, som normalt utvecklas väl i en tidig konjunkturfas, men där denna förbättring dämpas tydligt i den aktuella cykeln. Globala företag kommer dock, som tidigare, att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar. Med förbättrad konsumtion och ökande investeringar inom både IT- och industrisektorerna framstår de realekonomiska utsikterna som goda.

De moln som finns på börshimlen är främst kopplade till osunt risktagande i ”heta” sektorer och övervärderade risktillgångar. Vi noterar att värderingarna på världens börser ligger över de historiska snitten, särskilt i USA. Detta behöver i sig inte innebära en förestående nedgång. För aktier är det dock viktigt att en hög värdering kan motiveras av god vinsttillväxt på lång sikt, där vinsterna successivt växer in i en krävande värdering. Sammantaget ser de fundamentala faktorerna ljusa ut, men den generella risknivån är också förhöjd. 

Utöver de makroekonomiska förutsättningarna i respektive region på de utvecklade marknaderna är det sektorernas utveckling, snarare än enskilda länder, som utgör en viktig förklaringsfaktor för fundamentalt värdeskapande. Samtidigt styrs börserna i stor utsträckning av förväntningar, riskaptit och kapitalflöden, vilket gör att kursutvecklingen och den reala ekonomin sällan rör sig helt i takt.

Utblick - nordiska räntor

Norden förväntas ha en starkare ekonomisk utveckling än stora delar av Europa under 2026. Medan tillväxten i eurozonen beräknas vara 1,0 procent, förväntas flera nordiska ekonomier växa med 1,5–2,0 procent, drivet av stabiliserade realinkomster och hållbara arbetsmarknader. De offentliga finanserna är fortsatt starka och banksektorn i Norden erbjuder en stabilitet som många andra europeiska länder saknar.

Investment Grade (IG) 

IG-marknaden är stabil med utbud och efterfrågan i balans. Företagens starka balansräkningar innebär mycket låg risk för konkurser. Ett exempel är nordiska Tier 1-banker, där kapitaltäckningen är robust, utlåningsdisciplinen hög och lönsamheten motståndskraftig, även i en period av förändrad penningpolitik. IG-spreadarna är fortfarande bredare än innan räntehöjningscykeln startade, vilket innebär att investerare får mer betalt för högkvalitativ risk. Refinansieringsbehoven i Norden är hanterbara och IG-obligationer fortsätter vara en pålitlig källa till låg volatilitet och stabil avkastning.

High Yield (HY) 

HY-marknaden förväntas vara mer händelsedriven under 2026, där Norden fortfarande har en starkare kreditprofil än övriga Europa. Den största skillnaden återfinns i marknadsstrukturen, där en högre andel säkerställda obligationer och tydliga kovenanter ger större chans till återvinning vid fallissemang, vilket därmed sänker riskerna. För att undvika svaga emittenter, är selektivitet en nyckelfaktor för att få en god riskjusterad avkastning.

Den nordiska ränte- och kreditmarknaden har sammantaget bättre utsikter än många andra europeiska marknader inför 2026. Såväl IG-obligationer som ett selektivt urval av HY-obligationer bedöms kunna ge en attraktiv avkastning. En betydande exponering mot FRN-instrument adderar också till en förväntad hög riskjusterad avkastning.

Espiria-fonderna inför 2026

Espiria Global Innovation

Utvecklingen inom AI går rekordsnabbt och befinner sig ännu i ett relativt tidigt skede. Innovation och lönsam tillväxt är tydliga utvärderingsfaktorer för potentiella innehav. Med en fundamental syn är en väl underbyggd värdering också viktig. De bolag vi väljer in i fonden återfinns främst i sektorerna IT, Kommunikation och Hälsovård.

Espiria Hållbar Framtid

Omställningen till ett mer hållbart samhälle är nödvändig, både för att nå globala klimatmål och förbättra livskvaliteten för en stor del av världens befolkning. Även om takten i omställningen bromsat in något under det senaste året är riktningen fortsatt otvetydigt positiv. Exempelvis är klimathotet akut och transformationen är nödvändig, vilket gör att många företag spelar en avgörande roll med sina lösningar och innovationer. Fonden investerar i företag med en tydlig agenda för att bidra till de globala hållbarhetsmålen (SDGs) och återfinns främst inom Hälsovård (läkemedel, medicinsk teknik), Industri/Material och IT – sektorer som tillsammans utgör över 80 procent av fondens exponering.

Espiria 30, Espiria 60, Espiria 90

På räntesidan går fonderna in i 2026 med en kort förfalloprofil, där en majoritet av obligationerna förväntas förfalla inom en treårsperiod. Detta begränsar den negativa effekten om kreditspreadarna går isär. En majoritet av obligationerna har rörlig kupongränta som justeras efter det rådande marknadsklimatet, något som sänker ränterisken totalt. Slutligen är storleken på varje ränteinvestering begränsad i storlek och vi har en ränteexponering som är väl diversifierad. Aktieexponeringen har en tydlig inriktning på kvalitetsföretag med en väl underbyggd värdering utifrån normaliserade vinster. Med en väl avvägd portföljbalans mellan räntor och aktier, samt ett relativt optimistiskt makroscenario, bedöms portföljerna ha förutsättningar för en god avkastning under 2026.

Espiria Nordic Corporate Bond

År 2026 väntas präglas av ett fortsatt stabilt nordiskt kreditlandskap, där banker även framöver utgör fondens största sektorexponering och bidrar till en robust bas i portföljen. Fonden investerar både i Investment Grade och High Yield, där HY-segmentet främst används för att skapa mervärde genom noggrann kreditanalys och möjligheten att dra nytta av prissättningsineffektivitet.

I Norden bedömer vi att Norge kan genomföra ytterligare räntesänkningar under året, medan övriga centralbanker i regionen sannolikt håller styrräntorna oförändrade. Det lägre ränteläget vi ser idag bör dämpa konkurstalen framöver, vilket i sin tur stärker den långsiktiga avkastningspotentialen i den nordiska kreditmarknaden.

Espiria Sweden Small Cap 

Fonden fokuserar huvudsakligen på svenska småbolag, med en mindre exponering mot nordiska småbolag. Över tid har småbolagsaktier utvecklats betydligt bättre än storbolagsaktier. Under 2025 har dock utvecklingen varit det motsatta, vilket nu skapat ett intressant läge med en historiskt låg värdering. Vinsterna för småbolagen väntas växa starkare än för storbolagen under 2026, vilket indikerar att tillgångsklassen har goda förutsättningar att leverera en attraktiv avkastning. Fonden har ett fokus på mindre småbolag, med en övervikt mot bolag inom sektorerna konsument och hälsovård.

Sammanfattning

Sammantaget präglas marknadsbilden inför 2026 av lägre inflation, stabiliserade räntor och en måttlig tillväxt för ekonomierna.

För aktiemarknaderna ser förutsättningarna olika ut för USA och Europa. I USA har inflationen fallit tillbaka mot mer hanterbara nivåer och tillväxten väntas ligga kvar på en relativt robust nivå. Investeringar i datacenter och digital infrastruktur har drivit en stark utveckling för teknologibolagen, som har en stor vikt i index. Riskerna är framför allt kopplade till efterdyningar av införda handelstullar och geopolitiska händelser där ett fredsavtal för Ukraina skulle ge positiv genklang. Börsernas något krävande värdering kan motiveras givet att vinsttillväxten kommande år blir enligt förväntan. Vi ser som troligaste scenario en avkastning om 10 procent för helåret eller lägre än för 2025, i lokala valutor.

Europa befinner sig i ett svagare ekonomiskt läge med låg produktivitetsutveckling och begränsad tillväxt. Inflationen ligger nära ECB:s mål och räntekurvan normaliseras successivt. Värderingen av europeiska bolag är mer attraktiv än i USA, vilket skapar ett fundamentalt stöd trots dämpade tillväxtutsikter. En gradvis återhämtning bedöms möjlig under 2026, även om utvecklingen förblir måttlig.

Norden fortsätter att utmärka sig med starkare ekonomiska förutsättningar, goda offentliga finanser och stabila kreditmarknader. Den svenska kronan har stärkts brett, och regionen väntas ha bättre tillväxtutsikter än euroområdet under 2026. Sjunkande korta räntor och robusta banker skapar goda förutsättningar för nordiska företagsobligationer, även om avkastningen bedöms bli något lägre än föregående år.

Vår inriktning bygger, liksom tidigare, på långsiktighet, kvalitet och portföljbalans. 

Inom aktieförvaltningen är marknadsledande kvalitetsbolag med tydliga strukturella drivkrafter, såsom innovation och hållbar utveckling, centrala. Med en god riskspridning skapar vi en väl balanserad aktieexponering med tyngdpunkt på bolag med starka affärsmodeller och en god intjäningsförmåga till en väl underbyggd aktievärdering.

Inom ränteförvaltningen, för våra blandfonder och vår räntefond, fokuserar vi på nordiska företagsobligationer. Med starka offentliga finanser och ett robust finanssystem finns goda förutsättningar att med egen kreditanalys, investera i obligationer med attraktiv riskjusterad avkastning.